I förra veckan fick jag den stora förmånen att prova på att åtminstone åka med i en dumper.
Man riktigt kände den enorma kraften i en sådan här maskin.
Det var Thomas Larsson som vikarierar som dumperförare vid Lykos bygge, väster om Vansbro, han ringde mig och undrade om jag skulle hänga med på en tur. Självklart ville jag det.

Just när jag kom på plats visade det sig att dumperkörningen stannade av i väntan på att ett större område höll på att täckas av en massa sprängmattor.

Under tiden knallade jag runt och inspekterade de enorma utbyggnaderna som just nu håller på att byggas upp. Inte utan att man blir rejält imponerad av att se hur duktiga och snabba dessa proffsbyggare är.

Vi träffade sprängarbasen som berättar att det här är en av de sista sprängningarna som sker här på området, han trodde att det var ungefär sprängning nummer 150.
Det återstår lite mindre finjusteringar vid parkeringar och vid en damm som kommer att anläggas ut mot riksvägen.

Nu var det dags för sprängning så vi fick backa tillbaka på ett säkert avstånd, från det som skulle komma.
Det blev en rejäl smäll, inte så att det gjorde ont i öronen, utan mer ett dovt muller som kändes i hela kroppen.

Direkt efter smällen blev det liv och rörelse på grävmaskiner och dumprarna. Nu ska alla bergmassorna transporteras till det stora berget som byggts upp väster om byggplatsen. Där finns även en stenkross som omvandlar massorna till fint och användbart material, som behövs vid bygget.

Nu var det i alla fall dags att hoppa in dumpern med Thomas, vi backade fram till en grävmaskin som lastade ca 30 ton massor på sitt flak för transport till krossen.
Vid en sådan här sprängning frigörs ca 1000 ton massor, då förstår man att det blir och har blivit några vändor med dumprarna.

Man får tacka för att få se detta på lite närmare håll, än om man bara svischar förbi i bilen.